Råd och tips om sortering av matavfall

Varje år slängs tusentals ton matavfall i Trelleborg. Plockanalyser och schablonberäkningar visar att matavfallsmängden i våra sopkärl uppgår till i genomsnitt 100 kg per person och år. Det finns ett nationellt mål att till år 2015 samla in och behandla minst 35% av matavfallet. För Trelleborg innebär det omkring 1 500 ton per år. Matavfall innehåller både näring och energi, därför satsar vi på att återvinna det. Genom att samla in och biologiskt behandla matavfall kan man utvinna både biogas och biogödsel. Biogasen används som drivmedel åt bilar och bussar. På tio kilo rötat matavfall kan en biogasbil köra över 1,2 mil. Biogödseln använder lantbrukarna på sina åkrar.

Hur går det till?

• Lägg matresterna i de särskilda papperspåsarna som är avsedda för matavfall och tål fukt bättre. Påsarna gör också att behandlingsmetoden fungerar vidare i ledet. Därför är det viktigt att inga andra påsar används!
• Blötare avfall som t.ex. grytor, stuvningar, såser eller dylikt läggs i durkslag för att rinna av före det läggs i påsen.
• Påsen bör placeras i den hållare som medföljer. Denna hållare kan ställas eller hängas upp.

Luftcirkulation viktigt

Insamlingsmetoden bygger på att det tillkommer luft. Därför är det viktigt att påse och hållare står så luftigt som möjligt och ej ställs i stängda utrymmen eller i andra behållare. Med luft torkar avfallet snabbare och risken för lukt blir mindre. Påsen blir heller inte för blöt och håller bättre.

Inget annat än matavfall!

Det är viktigt för behandlingen av matavfallet att det är rent från annat material. Likaså måste slutprodukten biogödsel vara ren annars går det ej att använda på åkermark. Det är ju där en biologisk gödsling ska sluta kretsloppet! Och det fungerar inte om det t.ex. finns kapsyler, plastbitar eller cigarettfimpar i.

Tips inför sommaren:

• Under de varma sommardagarna kan man använda sig av dubbla papperspåsar.
• Lägg några tidningssidor i botten på papperspåsen.
• Låt avfallet rinna av ordentligt i slasken innan det läggs i påsen, använd gärna slask-upen.

Så här undviker du fukt:

• Använd alltid påshållaren.
• Låt blött avfall rinna av i vasken innan det läggs i påsen.
• Fyll påsen till max 3/4. Släng påsen minst var tredje dag, även om den inte är full.
• Släng hushållspapper och använda servetter med matavfallet, det suger upp en hel del av det fuktiga.
• Låt kaffesumpen torka till en stund innan du slänger den.
• Lägg en vikt tidningssida i botten på papperspåsen om du vet att du kommer slänga mycket blött material.
• Vik ihop påsen noggrant innan du lägger den i avfallskärlet.

Så här undviker du lukt:

• Räkskal kan du skölja och lägga i tidningspapper innan du lägger det i papperspåsen.
• Lägg fiskrens och räkskal i frysen och släng det vid tömning av kärlet.
• Vik ihop papperspåsen noggrant innan du lägger den i avfallskärlet.

Exempel på matavfall:

• Ost och pålägg
• Skal och rester från rotfrukter
• Kött och köttrens (ej större än att det får plats i papperspåsen)
• Fisk och skaldjur
• Skal och rester från grönsaker
• Bröd, kex och kakor
• Pasta och ris
• Äggskal
• Godis och choklad (ta bort allt papper runt godiset innan)
• Hushållspapper och servetter
• Kaffesump och kaffefilter
• Teblad och tepåsar
• Blommor och mjuka växtdelar (ej jord eller rotklumpar)

Följande är INTE matavfall

• Cigarettfimpar, snus, aska, ljusstumpar och tändstickor
• Blöjor, bindor och tamponger
• Kattsand, hundhår, hundlatrin och spån från smådjursburar
• Trasiga kläder och skor
• Dammsugarpåsar, disktrasor och diskborstar
• Tuggummi
• Trasiga CD-skivor
• Tops, plåster, bandage, tandtråd, rakhyvel och bomull
• Suddgummi, gem, tejp, pennor och häftmassa
• Fotografiet, glasögon och trasiga leksaker
• Bestick och trasiga dricksglas
• Kuvert och självhäftande lappar